Från 20-tal till 2000-tal – Så har de svenska hemmen utvecklats

2016-06-30

Var tid har sina hus. Men vilka samhällsförändringar och trender bestämmer egentligen hur vi bor? Ett hem för Livet tittar närmare på de svenska hemmen genom historien – och vad som format dem. Följ med på en resa till 1920-talet. Och tillbaka igen.

Ett hus från Myresjöhus från 1920-talet

1920-talet

I kölvattnet efter första världskriget skulle det nationalistiska tonas ner. Resultatet blev ett stilrent och klassiskt uttryck med förebilder i antikens Rom och 1700-talets svenska nyklassicism. De svenska husen under den här peri- oden blev även uppmärksammade utomlands och stilen kom ironiskt nog att kallas Swedish Grace. Myresjöhus första katalog trycktes 1927 och innehöll åtta hus. Planlösningarna var i stort sett identiska och samtliga gick att få med sadeltak eller brutet tak. Husen var ritade i ett och ett halvt plan och hade källare. Fasaden var symmetrisk och klädd med locklistpanel. Ett särskiljande drag var den tillhörande farstubron samt tvåluftsfönster med tre rutor per båge i bottenvåningen och två rutor per båge i övervåningen.

Ett hus från Myresjöhus från 1930-talet

1930-talet

Här fick funktionalismen sitt genombrott. Enkla geometriska former och släta, putsade fasadytor ersatte spröjsen och snickarglädjen som tidigare varit det rådande idealet. Det var fortfarande vanligt med träfasader. Typiskt för decenniet var även kvadratiska hus med fyrfallstak, låg taklutning, stora glasade entréer, öppna trapphallar och balkong som låg över det nedre bostadsutrymmet. Utedassen blev ett minne blott när källarna började utrustas med badrum. Husen hade kök med vedspis, matsal, dagligrum med kakelugn och jungfrukammare.

Ett hus från Myresjöhus från 1940-talet

1940-talet

Hitlers Tyskland anfaller Polen den 1 september 1939 och ger det efterföljande decenniet en svår start, vilket sätter
en tydlig prägel på arkitekturen. De rådde brist på bygg- material. Konsekvensen blev att det mest byggdes små hus i ett plan om 50 till 70 kvadratmeter plus källare. Även tillgången på bränsle var begränsad och husen tillverkades därför med mindre fönster. Det är också på 40-talet som man börjar rita hus anpassade efter kundens önskemål – tidigare hade man fått precis vad man såg i katalogen. Fasaderna var vanligen av trä eller puts, men nya material som eternit och fasadtegel användes också. Invändigt ritades köken med enskild matvrå och badrummet flyttades upp från källaren. Det förekom även att man lät bygga speciella herrum där man kunde sitta och röka cigarr efter maten.

Ett tidstypiskt hem från 1950-talet

1950-talet 

Kriget var över, men enplanshus med källare var även fortsättningsvis den vanligaste hustypen. Med det stabiliserade världsläget och en växande ekonomi blev husen dock större. Karaktäristiskt för husen var åttakantiga fönsterrutor, och fönster som var utskjutna från fasaden. Tidigare var uteplatserna placerade på andra våningen, men nu flyttade de ner på markplan för att flyta samman med trädgården. De flesta hus hade en öppen spis i vardagsrummet och ett långsmalt barkök som delade av kök och matplats.

Ett hus från Myresjöhus från 1960-talet

1960-talet

Ekonomin blomstrade och många efterfrågade en större boyta, vilket ledde till en omfattande brist på bostäder i Sverige. Riksdagens lösning blev det så kallade Miljonprogrammet. Genom det skulle en miljon bostäder byggas för att lösa den akuta krisen. När det gäller arkitekturen var ledorden fyrkantigt, enkelt och ofta prytt med platta papptak. Låga hus var lika med snygga hus. Även vinkelhusen gjorde sin entré och fönsterluckor för utsmyckning blev modernt. Fönstren var stora, utan spröjs och garagen lyftes upp från källaren för att ge plats åt gillestugan. Fasaderna var i tegel, trä eller en kombination av båda materialen.

En tidstypisk familj och hem från 1970-talet

1970-talet 

Välkommen till källarhusens sista årtionde. Byggindustrin påverkas kraftigt när oljekrisen kommer och banar samtidigt väg för nya, energisnåla hus med tilläggsisolering. På grund av de tjockare väggarna placeras fönstren parallellt med fasaden. Trots intresset för att bygga energisnålt ökar boytorna och fönstren blir större. Utmärkande för 70-talshusen är den så kallade joddlar-balkongen som var inbyggd på husets gavel. Det var även vanligt att husen byggdes med två entréer. Dansk arkitektur influerade fasadmaterialen och många hus byggdes i mexisten kombinerat med träpanel.

Ett hus från Myresjöhus från 1980-talet

1980-talet

Nu får de praktiska lösningarna mer än någonsin tidigare ge vika för individualism och design. Det tidigare intresset för takkupa och snickarglädje vaknar också till liv. Små och täta fönster, fasader i pastellfärger och takpannor i betong gav en särskild prägel till den här tidens hus. Den inglasade verandan och valven introduceras, vilket banar väg för mer öppna planlösningar. Mot årtiondets slut kommer den ekonomiska krisen och minskar nybyggnationen drastiskt. Istället väljer man ofta att renovera.

Ett kök i ett hus från Myresjöhus på 1990-talet

1990-talet

De statliga bidragen till bostadsbyggande avvecklas och husbranschen hamnar i en djup lågkonjunktur. Få väljer att bygga nytt och den minskade efterfrågan slår hårt mot hustillverkarna. De hus som trots allt byggs är mindre och billigare. Enplanshus dominerar och kraven på flexibla bostäder för olika familjekonstellationer och behov ökar. Husen utmärks av stora glaspartier, inglasade utrymmen, vinklar, flyttbara väggar och öppenhet. Det blir också vanligare med ryggåstak.

Ett hus från Myresjöhus från 2000-talet

2000-talet

Individualiseringen fortsätter och det blir viktigare än någonsin att spegla den egna personligheten genom sitt hem. I klimatförändringarnas kölvatten skärps energikraven och vi ser de första lågenergi- och passivhusen byggas. Många hus ritas i nyfunkisstil med fasader i puts eller både puts och trä med pulpettak. Planlösningarna har stora, öppna ytor – ofta med kök och vardagsrum ihop. Rejäla glaspartier släpper in ljuset utifrån. Parallellt med nyfunkistrenden byggs även hus i klassisk stil – ofta med ryggåstak, spröjsade fönster och en planlösning med avgränsade rum i fil.

LÄS VIDARE

Välkommen till Myresjö

Vi bygger våra hus i småländska Myresjö. Du är alltid välkommen hit för att hälsa på oss. Eller så tittar du på "Filmen om Myresjöhus".

Våra hus

Varje hus har sin egen karaktär, men alla är resultatet av erfarenheten vi samlat på oss sedan 1927. Läs mer om våra husmodeller.