Handen på hjärtat, hur flitigt städar du där hemma? Vi tog en pratstund om hygien i köket med Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien vid Grythytteakademin, Örebro universitet.
Hur bra är vi svenskar på att hålla rent i köket egentligen?
– Vi tror att vi är väldigt duktiga på att hålla rent i köket, men när det kommer till kritan är vi mindre bra. En bov i dramat är de nydesignade köken som inte är utvecklade för att i första hand vara lätta att hålla rena. De ska främst se moderna ut och ge en känsla av att innehavaren är duktig på att laga mat. Vi satsar på ögongodis snarare än funktion, och då blir hygienen därefter.
Är köket den viktigaste platsen att hålla ren i hemmet?
– Ja, det skulle jag säga. Delad första- plats tillsammans med badrummet eller toaletten.
Vad brukar man glömma bort att städa och hålla rent i köket?
– Vi är bra på att hålla synliga ytor rena för ögat. Stängda och slutna ytor som kyl och frys, lådor och skåp glöms bort snabbare. Sen tänker man nog inte så mycket på de dolda smutsfällorna som diskborsten och disktrasan. Använder man en gammal smutsig trasa kan det se rent ut, men vara fullt av bakterier.
Hur ofta bör man byta eller tvätta sin disktrasa eller diskborste då?
– Det beror på vilken typ av trasa eller borste man använder, men låt säga att du kan koka dem en gång i veckan. Det kan vara ett bra riktmedel. Släng dem inte efter bara en vecka, det är slöseri. Koka dem istället.
Vilka är de vanligaste misstagen hemma när man hanterar livsmedel?
– Att låta mat stå framme för länge i rumstemperatur. Det gäller både råvaror och färdiglagad mat. Då kommer bakterierna som ett brev på posten. Allt beror på råvaran i sig och din rumstemperatur hemma, men sätt hellre in i kylskåp än låt maten stå framme.
Men är de inte moderna kraven på livsmedelshygien alldeles för höga? Är det verkligen så farligt med lite bakterier?
– Det är fler som dör av bakteriella infektioner än av krig. De som påstår att ”lite skit rensar magen” har rätt, så till vida att man får en enorm genomblåsning av mage och tarmsystemet. Salmonellabakterien
är aldrig trevlig att drabbas av, och man måste skilja på snälla och farliga bakterier.
– Vissa pratar om att vissa länder har sämre hygien och att deras invånare minsann har färre allergier, men man måste också titta på vad dessa invånare äter. I flera baltiska länder äter de till exempel fler nyttiga bakterier, som mjölksyrabakterier, än vad vi gör i Sverige. Då drabbas individen inte lika hårt. Så att leva i en skitig miljö innebär inte att man per automatik mår bättre eller står pall för mer. Städa noggrant är mitt tips!
