Kontrollbesiktningen

Småpill kvar, kontrollbesiktningen gick hur bra som helst och vi fick vara så där jobbigt  petiga och allt kollades. Bra bra. Det är ett riktigt skönt gäng som byggt huset, så det var mycket trevligt att under två timmar gå runt och syna allt. Vi fick ca 30 minuter i huset innan besiktningsmannen kom och det var väldigt bra, för då fick vi gå runt och vara lyriska och kunde sen titta mer kritiskt på det hela. Eftersom det var första gången vi fick se huset när det inte såg ut som en labyrint av verktyg och grejer var det ju väldigt spännande att se ett hus, ett hem. Vi fick till och med ta av oss skorna, bara en sådan sak. Det var inte planerat att vi skulle få 30 minuter innan men besiktningsmannen hade skrivit upp fel tid, så han kom i tron om att han kom i precis rätt tid =) Det tackar vi för!Så nu räknar vi ner, på riktigt!

Vet inte om jag skrivit det förut men min liknelse att bygga hus är som att åka begochdalbana. Först står man i kö och väntar och velar "ska vi åka (läs köpa), är det rätt" spänning i magen. Sedan hoppar man in i vagnen och så börjar den där lååånga hackiga första backen, då när alla handlingar ska skrivas på och alla beslut ska tas och fås från olika instanser och grunden börjar ta form. Första nerförsbacken, den största, är när stommarna kommer, ett hus kommer på plats! Lycka! Men åkturen är ju inte klar, sen kommer den längsta delen av den, alla småbackar och skaket hit och dit. Alltså när det jobbas på huset men man ser liksom inte det som görs, det går framåt men inte så att man skriker av lycka. Sen kommer finalen, den där branta backen då allt faller på plats och man känner att snaaaart är det klart. Tillsist kommer den kraftiga inbromsningen, där när det är klart och det bara är pillet kvar och så tuffar tåget in på stationen igen och det är dags att FLYTTA IN!

Enligt min liknelse har vi nu bara intuffandet kvar och jag kan lova det har varit en mycket roliga och spännande åktur!