Från 20-tal till 2000-tal - Så har de svenska hemmen utvecklats

Här fick funktionalismen sitt genombrott. Enkla geometriska former och släta, putsade fasadytor ersatte spröjsen och snickarglädjen som tidigare varit det rådande idealet. Det var fortfarande vanligt med träfasader. Typiskt för decenniet var även kvadratiska hus med fyrfallstak, låg taklutning, stora glasade entréer, öppna trapphallar och balkong som låg över det nedre bostadsutrymmet. Utedassen blev ett minne blott när källarna började utrustas med badrum. Husen hade kök med vedspis, matsal, dagligrum med kakelugn och jungfrukammare.

Hitlers Tyskland anfaller Polen den 1 september 1939 och ger det efterföljande decenniet en svår start, vilket sätter
en tydlig prägel på arkitekturen. De rådde brist på bygg- material. Konsekvensen blev att det mest byggdes små hus i ett plan om 50 till 70 kvadratmeter plus källare. Även tillgången på bränsle var begränsad och husen tillverkades därför med mindre fönster. Det är också på 40-talet som man börjar rita hus anpassade efter kundens önskemål – tidigare hade man fått precis vad man såg i katalogen. Fasaderna var vanligen av trä eller puts, men nya material som eternit och fasadtegel användes också. Invändigt ritades köken med enskild matvrå och badrummet flyttades upp från källaren. Det förekom även att man lät bygga speciella herrum där man kunde sitta och röka cigarr efter maten.

Kriget var över, men enplanshus med källare var även fortsättningsvis den vanligaste hustypen. Med det stabiliserade världsläget och en växande ekonomi blev husen dock större. Karaktäristiskt för husen var åttakantiga fönsterrutor, och fönster som var utskjutna från fasaden. Tidigare var uteplatserna placerade på andra våningen, men nu flyttade de ner på markplan för att flyta samman med trädgården. De flesta hus hade en öppen spis i vardagsrummet och ett långsmalt barkök som delade av kök och matplats.

Välkommen till källarhusens sista årtionde. Byggindustrin påverkas kraftigt när oljekrisen kommer och banar samtidigt väg för nya, energisnåla hus med tilläggsisolering. På grund av de tjockare väggarna placeras fönstren parallellt med fasaden. Trots intresset för att bygga energisnålt ökar boytorna och fönstren blir större. Utmärkande för 70-talshusen är den så kallade joddlar-balkongen som var inbyggd på husets gavel. Det var även vanligt att husen byggdes med två entréer. Dansk arkitektur influerade fasadmaterialen och många hus byggdes i mexisten kombinerat med träpanel.

Nu får de praktiska lösningarna mer än någonsin tidigare ge vika för individualism och design. Det tidigare intresset för takkupa och snickarglädje vaknar också till liv. Små och täta fönster, fasader i pastellfärger och takpannor i betong gav en särskild prägel till den här tidens hus. Den inglasade verandan och valven introduceras, vilket banar väg för mer öppna planlösningar. Mot årtiondets slut kommer den ekonomiska krisen och minskar nybyggnationen drastiskt. Istället väljer man ofta att renovera.

De statliga bidragen till bostadsbyggande avvecklas och husbranschen hamnar i en djup lågkonjunktur. Få väljer att bygga nytt och den minskade efterfrågan slår hårt mot hustillverkarna. De hus som trots allt byggs är mindre och billigare. Enplanshus dominerar och kraven på flexibla bostäder för olika familjekonstellationer och behov ökar. Husen utmärks av stora glaspartier, inglasade utrymmen, vinklar, flyttbara väggar och öppenhet. Det blir också vanligare med ryggåstak.