Pantbrev: så fungerar det

Så fungerar pantbrev för hus

När du lånar pengar av banken för att bygga eller köpa hus behöver du vanligtvis använda fastigheten som säkerhet för lånet. Det görs en inteckning, och oftast hjälper din bank dig att ansöka om detta hos Lantmäteriet. Pantbrevet är själva beviset på att den inteckningen har beviljats.

Varför behövs pantbrev?

Pantbrev bevisar att banken äger en del av din bostad, den del som är belånad. Det innebär att om du missköter betalningen av dina lån kan banken kräva att du säljer bostaden för att de ska få tillbaka det utlånade beloppet.

Fysiska pantbrev VS digitala pantbrev

Förr i tiden var pantbrev i pappersformat, och om du köper ett äldre hus kan du fortfarande stöta på sådana. Dessa kallas fysiska pantbrev, och är viktiga att hålla reda på. Skulle ett fysiskt pantbrev komma bort är det mycket viktigt att ta hjälp av Lantmäteriet för att döda det, som det kallas. Detta för att ingen annan ska kunna använda det för att ta ut nya lån med din fastighet som säkerhet. Pantbrev som utfärdas idag är dock alltid digitala.

Pantbrev följer alltid fastigheten

Ett pantbrev hör alltid till fastigheten och tas därför över av den nya ägaren när huset säljs. Om du ska köpa ett hus på begagnatmarknaden behöver du därför ta reda på storleken på befintliga pantbrev. För om den är mindre än det belopp du vill låna behöver du ansöka om en ny inteckning för att få ut ytterligare pantbrev. Då är det mellanskillnaden mellan befintliga pantbrev och ditt bolån som behöver intecknas.

Kostnad för pantbrev

Kostnaden för att ta ut nya pantbrev, som kallas för stämpelskatt, är 2% av summan på pantbrevet plus 375 kronor i expeditionsavgift. Eventuella administrativa avgifter till banken kan också tillkomma.

Exempel på pantbrev

Låt oss ta ett exempel på temat pantbrev. Om du exempelvis behöver ta ut pantbrev på 1 miljon kronor, räknar du ut din kostnad så här:

Stämpelskatt: 20.000 kronor (2% av 1.000.000)
Expeditionsavgift: 375 kronor
Total kostnad: 20.375 kronor

Plus eventuell administrativ avgift till din bank.

Det är med andra ord viktigt att ta med kostnad för pantbrev i din budget vid ett bostadsköp. Särskilt om du bygger nytt – eller köper en fastighet där det inte redan finns pantbrev som täcker lånebeloppet.

Hur tar man ut ett pantbrev?

Att ta ut ett pantbrev innebär att du ansöker om en inteckning i fastigheten hos Lantmäteriet. När inteckningen har godkänts utfärdas ett pantbrev som registreras digitalt. Banken behåller sedan pantbrevet som säkerhet för lånet under lånets löptid.

Om lånet betalas av helt och hållet kan pantbrevet frigöras. Det är också möjligt att överföra pantbrev mellan banker om du skulle vilja byta långivare, vilket gör processen smidigare vid omförhandling av lån.

Skillnad på lagfart och pantbrev

Två begrepp som ibland förväxlas är lagfart och pantbrev. Och även om båda behövs vid en fastighetsaffär är det en viktig skillnad på dem. Lagfart är beviset för att du äger fastigheten. Pantbrev bevisar att en viss del av fastighetens värde har pantsatts som säkerhet för ditt bostadslån.

Olika begrepp på temat pantbrev

Känns det lite rörigt med alla olika termer? Här förklarar vi några olika begrepp på temat.

Digitalt pantbrev: Idag är alla nya pantbrev som tas ut i digitalt format. Kallas även datapantbrev.

Fysiskt pantbrev: Äldre typ av pantbrev i pappersformat, ovanligt idag.

Inteckning: En inteckning är en slags pantsättning, som till exempel görs när du tar ett bostadslån och behöver använda fastigheten som säkerhet. Pantbrevet bevisar att inteckningen har beviljats.

Stämpelskatt: Kostnaden för att ta ut nya pantbrev kallas stämpelskatt.

Lagfart: Beviset för att du äger fastigheten.