Frågor och svar

Att bygga ett nytt hus innebär många frågor och funderingar. Här ger vi svar på de vanligaste frågorna som ofta uppkommer när man ska bygga hus.

Vanliga frågor och svar

I och med att Myresjöhus alltid anlitar lokala entreprenörer är det svårt att ange ett pris på våra husmodeller. Men för att ge en uppfattning om prisbilden ber vi er att ta kontakt med det lokala säljkontoret. Priserna varierar beroende på vilket hus ni tänker bygga och var i landet.

Det är ingen kostnad för att boka ett möte med våra säljare. Se säljaren som din personliga rådgivare som guidar dig genom hela processen och som hjälper dig att fatta besluten i rätt ordning.

När kontraktet är tecknat och du valt totalentreprenad med Myresjöhus så lämnar säljaren över ansvaret till Myresjöhus egna byggledare. Byggledaren ser till att allt material levereras i rätt tid så att byggnationen flyter på som det ska. Den stora fördelen med att ha en egen byggledare är att du slipper hålla kontakten med alla entreprenörer. Och att byggledaren har en total överblick över byggnationen vilket kan vara svårt att ha om du inte är insatt i småhusbyggnationer.

Läs mer om vår standard och tillval här. Vi har även en folder som redovisar vår utgångsstandard och ett urval av de tillval du kan göra. Om du besöker något av våra försäljningskontor så kan du få foldern där.

Myresjöhus är den hustillverkare som har flest visningshus på marknaden. Det kan finnas möjlighet till att komma in i andra hus vi byggt, kolla med din lokala säljare om han/hon kan ordna en visning.

Nybyggnadsförsäkringen är en 10-årig försäkring som kan tecknas av byggherre (konsument eller företag), entreprenör, husleverantör och byggherre i projekt. Från och med den 1 juli 2014 är det inte längre ett lagkrav att teckna byggfelsförsäkring när du ska bygga nytt hus eller bygga till. Det kan innebära att fastighetsägaren är helt oskyddad mot skador som efter en tid uppkommer på grund av felaktigt utförda arbeten. Därför erbjuder Gar-Bo en förbättrad försäkring som kallas Nybyggnadsförsäkring.

Försäkringen skyddar dig under 10 år mot oväntade kostnader på grund av felaktigt utförda arbeten. Läs mer om försäkringen här.

Myresjöhus byggsystem är flexibelt och möjligheten att anpassa efter era personliga önskemål är stor. Din lokala säljare tillsammans med våra arkitekter hjälper dig att hitta rätt lösning.

Läs vår husbyggarskola så får du en bra uppfattning om detta. Nästa steg blir att boka en tid med någon av våra säljare som råder och informerar dig vidare.

Myresjöhus bygger så kallade planelement vilket kortfattat innebär att vi tillverkar ytterväggblock, bjälklag och takstolar i vår fabrik. Resten bygger vi på er tomt. Byggnationen sker på 300 mm isolerad och armerad platta på mark. Ytterväggarna har 250 mm isolering.

Det ingår en färdigställande försäkring. Vid totalentreprenad ingår även en tioårig nybyggarförsäkring i ditt Myresjöhus.

Hur lång tid det tar att få sitt hus färdigställt är lokalt avvikande. Uppskattningsvis tar det ca 18-22 veckor.

I och med att Myresjöhus alltid anlitar lokala entreprenörer är det svårt att ge priser. Prata med din lokala säljare om du vill få mer information om priset på våra hus.

Finansiering

Nordea gör en boendekalkyl utifrån varje familjs enskilda förutsättningar. Därefter görs en sedvanlig kreditprövning och Nordea lämnar ett lånelöfte. Nordea har ett önskemål om en kontantinsats på minst 10 % men det är alltid hushållets återbetalningsförmåga som avgör hur högt lånelöfte som blir aktuellt.

På dagens bostadsmarknad önskas snabba besked. Hittar man en tomt handlar det ofta om att bestämma sig snabbt. Nordea lovar en kontakt inom 24 timmar.

Under byggtiden löper byggnadskrediten med rörlig ränta och debiteras kvartalsvis utifrån periodens utnyttjade belopp.

Det finns även möjlighet att vid betalning av tomten förtidsbinda delar av tänkt slutligt lån.

När huset är färdigställt och slutbesiktning är genomförd läggs byggnadskrediten om till vanligt bolån där det finns möjlighet att ha fast eller rörlig ränta upp till 85 % av marknadsvärdet. Eventuell ytterligare finansiering bli lån utan säkerhet i bostaden.

Du som blir helkund i Nordea i samband med husköpet har möjlighet att bli Förmånskund. Det innebär förmånliga villkor på vardagstjänster, sparande, lån och sakförsäkringar. Du får t ex 100 % rabatt på årsavgiften för betal- och kreditkorten Nordea Gold ( ord pris 470/år ). Kortet ger dig bland annat en kostnadsfri allriskförsäkring på vitvaror och hemelektronik (gäller under 5 år), samt kompletterande reseförsäkring med avbeställningsskydd. Som förmånskund i Nordea, kan du också få upp till 20 % rabatt på premierna och trygghetsfördelar hos IF Skadeförsäkringar. Du får dessutom en Personlig Bankman, som kan hjälpa dig och din familj med allt som rör din ekonomi.

Finansieringen av en nybyggnation är som regel ett antal olika steg. Dels finansieringen av tomten där det normalt betalas en handpenningsavgift kort efter köpekontraktet är tecknat och slutlig betalning för tomten sker vid tomttillträdet. När byggnationen startar lägger man upp en byggnadskredit som används för byggnationens fakturor. Nordea sköter betalningen av fakturor på förfallodagen efter ert godkännande. Nordea sköter även ansökan om lagfart och ansökan om pantbrev/inteckningar via inskrivningsmyndigheten. När huset är klart för inflyttning görs en slutbesiktning och byggnadskrediten läggs då om till bolån.

Kostnaden för hela processen är ca 7.000 kr. Tack vare samarbetet debiteras ingen hanteringskostnad förutsatt att slutplaceringen sker i Nordea.

I normala fall tar även banken ut en kontraktsränta/årsavgift på 0,5-1,0 % på kontrakterat belopp. Även denna kostnad är vid en finansiering hos Nordea borttagen.

Övriga kostnader är inskrivningens kostnad för lagfart (f.n 1,5 % på köpeskilling tomt + 825 kr samt pantbrev (f.n 2,0 % på nytt pantbrev + 375 kr per nytt pantbrev).

Kontakta närliggande Nordeakontor på 0771-22 44 88 eller Nordeas avdelning som sköter hanteringen av fakturor/utskrifter under byggtiden på 0771-29 30 00. Denna avdelning kan även nås på bygganytt@nordea.com

Energi & miljö

En fråga som inte är alldeles lätt att besvara generellt. Det beror ju naturligtvis på vad man har för behov, vad det är för typ av hus o s v. Generellt kan man ändå säga att ju högre energianvändning ett hus har desto viktigare blir valet av värmesystem. Detta i sin tur innebär ju att om man har ett stort hus eller förbrukar mycket varmvatten blir valet viktigare än om förhållandena är omvända.

Sen finns det naturligtvis andra parametrar som påverkar valet av värmesystem. Viktigast är hur huset är byggt, d v s hur välisolerat och lufttätt det är, samt husets form och utseende (d v s arkitekturen). Valet av isolertjocklekar i byggdelar, prestanda på fönster och dörrar (och antalet fönster och dörrar) har också mycket stor inverkan på husets energianvändning för uppvärmning.

Exempel på andra parametrar som styr valet av värmesystem är energiprisets utveckling och möjligheten att byta värmekälla i framtiden. Utgångspunkten när vi tar fram nya hus är att de tre komponenterna, arkitektur, byggdelarnas och värmesystemets utformning tillsammans bildar en helhet. Till viss del kan man kompensera ”brister” i en av komponenterna genom att förbättra de övriga, men för att huset ska bli optimalt är det viktigt att de tre komponenterna är i harmoni med varandra.

När vi sätter ihop våra värmesystem tar vi hänsyn till energiprestanda, driftskostnader, installationskostnader och användarvänlighet. Det är naturligtvis viktigt att husen får goda komfortegenskaper, men inte till vilket pris som helst. Vi är också av uppfattningen att våra kunder vill ha värmeanläggningar som är lätta att sköta.

BBR, eller Boverkets byggregler, är en samling föreskrifter och allmänna råd som fastställs av Boverket och som styr byggandet av bostäder och lokaler i Sverige (hette tidigare Svensk Byggnorm). Den del som innehåller energiregler reviderades senast 2016 och Boverket håller som bäst på att ta fram nya byggregler som beräknas träda i kraft fullt ut den 1/4 2017. Denna kommer troligen inte innehålla generellt skärpta krav men man förbereder avsnittet inför kommande skärpningar. Vidare gör man mer anpassningar till lokala klimatförhållanden och underlättar byggande av små lägenheter och hus.

Som elvärme räknas naturligtvis alla former av direktelvärme, men även alla former av värmepumpar (förutsatt att de har en installerad eleffekt på mer än 10 W/m²). Målet med dessa regler och kommande skärpningar är att vi totalt sett ska minska landets elenergibehov och då framförallt behovet av att köpa energi utomlands. Bakgrunden till att man ställer högre krav på eluppvärmda hus är att man anser att el är en alltför högvärdig energikälla för att användas till uppvärmning av hus. Det kan man ha lågvärdig energi till, t ex biobränsle, fjärrvärme eller solvärme.

Solvärme som producerar varmvatten har länge setts som en bra lösning. I takt med värmepumparnas framgång och att vi behöver mest värme under den delen av året när solen skiner som minst, har solvärme minskat drastiskt.

Idag är det solceller som gäller. Tack vare ökad användning av solceller och teknikutveckling är nu priset på solceller tillsammans med investeringsstöd ekonomiskt försvarbara och man kan räkna hem installationen. En anläggning är återbetald på 10-15 år.

Många av våra kunder har installerat det solcellspaket som finns som tillval i vårt sortiment. 2016 installerade våra kunder tillsammans hela 300 kW eleffekt. Solpaneler producerar mest energi när solen står som högst på himlen, alltså som mest under sommarhalvåret. Då får man ett överskott som går ut på elnätet och kan säljas vidare. Det är med andra ord både ett miljövänligt och ekonomiskt alternativ.

Andelen fönster och dörrar i ett hus har mycket stor påverkan på dess energianvändning. En väg för att i viss mån kompensera detta är ju att utveckla fönstren så att de får bättre energiegenskaper, d v s lägre U-värde. Då kommer de ju att isolera bättre. Detta är dock inte alldeles bekymmersfritt. Dels blir fönstren dyrare ju bättre U-värde de har (vilket gör att det finns en gräns för när det inte längre är lönsamt att förbättra fönstren) och dels är det så att ju lägre U-värde ett fönster har desto större blir risken för kondens eller is på utsidan.

Att fönstren får kondens eller is på utsidan innebär ju inte att det är fel på fönstren utan snarare tvärtom, det visar att fönstret isolerar väldigt bra. Ett fönster kan dock aldrig ersätta en vägg. Man brukar säga att en vägg isolerar 6-8 gånger bättre, vilket alltså förklarar varför vi i framtiden kommer att ha svårt att bygga hus med stora fönsterytor, om vi ska uppfylla kraven från BBR. I framtiden kommer det, som jag nämnde tidigare, att bli ännu viktigare att våra byggsystem, värmesystem och vår arkitektur går hand i hand.

Med en bergvärmepump utnyttjar man den solenergi som finns lagrad i jordskorpan/sjövattnet. Energin hämtar man upp med någon form av kollektor antingen ur ett borrat hål i berget, en markslinga eller en slinga i en sjö. Värmepumpen är densamma i alla tre fallen. Den här typen av värmesystem lönar främst i stora hus eller hus med hög energianvändning.

En bergvärmeanläggning är en relativt kostsam investering. Den sparar i och för sig väldigt stor andel energi, men i och med att nybyggda hus totalt sett förbrukar väldigt liten mängd energi kommer den totala sparade mängden energi ändå att bli liten. Ju mindre hus desto mindre total mängd energi kommer man att spara. Det är först när man kommer upp på ganska stora hus med hög energianvändning som det totala energibehovet blir tillräckligt stort för att det ska vara intressant att använda sig av bergvärme.

Grunden till de skärpningar som aviseras är ett bindande EU-mål som säger att vi till år 2020 ska ha minskat elförbrukningen med 20% och till år 2050 med 50%. Anledningen till att man slagit fast dessa relativt tuffa krav är ju naturligtvis att det finns ett globalt behov av att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Energianvändning för uppvärmning av bostäder svarar för en stor del av dessa utsläpp. För att uppnå de här målen fordras det naturligtvis att det ständigt pågår en teknikutveckling, framförallt när det gäller värmesystem och byggmaterial.

Även om värmesystemen blir aldrig så effektiva och byggmaterial kommer fram med väsentligt bättre egenskaper än idag, kommer det också att innebära att vi måste bygga hus som ser annorlunda ut än idag. Husen måste ha mindre fönsterytor, mindre vinklar och vrår, mindre luftvolymer etc, d v s enklare hus än idag. Husen kommer med all sannolikhet också att behöva ha en högre lufttäthet och vara mer välisolerade.

Skärpta myndighetskrav kan också innebära att vi tvingas ha olika leveransomfattning beroende på var i landet huset ska uppföras.

Ordlista

Att bygga nytt hus innebär att du kommer i kontakt med många nya ord och begrepp som kan vara svåra att förstå. Vi har därför samlat ihop dessa och skrivit förklaringar- så nästa gång du undrar över något ord besök vår ordlista.

Till ordlistan