Frågor och svar

En fråga som inte är alldeles lätt att besvara generellt. Det beror ju naturligtvis på vad man har för behov, vad det är för typ av hus o s v. Generellt kan man ändå säga att ju högre energianvändning ett hus har desto viktigare blir valet av värmesystem. Detta i sin tur innebär ju att om man har ett stort hus eller förbrukar mycket varmvatten blir valet viktigare än om förhållandena är omvända.

Sen finns det naturligtvis andra parametrar som påverkar valet av värmesystem. Viktigast är hur huset är byggt, d v s hur välisolerat och lufttätt det är, samt husets form och utseende (d v s arkitekturen). Valet av isolertjocklekar i byggdelar, prestanda på fönster och dörrar (och antalet fönster och dörrar) har också mycket stor inverkan på husets energianvändning för uppvärmning.

Exempel på andra parametrar som styr valet av värmesystem är energiprisets utveckling och möjligheten att byta värmekälla i framtiden. Utgångspunkten när vi tar fram nya hus är att de tre komponenterna, arkitektur, byggdelarnas och värmesystemets utformning tillsammans bildar en helhet. Till viss del kan man kompensera ”brister” i en av komponenterna genom att förbättra de övriga, men för att huset ska bli optimalt är det viktigt att de tre komponenterna är i harmoni med varandra.

När vi sätter ihop våra värmesystem tar vi hänsyn till energiprestanda, driftskostnader, installationskostnader och användarvänlighet. Det är naturligtvis viktigt att husen får goda komfortegenskaper, men inte till vilket pris som helst. Vi är också av uppfattningen att våra kunder vill ha värmeanläggningar som är lätta att sköta.

BBR, eller Boverkets byggregler, är en samling föreskrifter och allmänna råd som fastställs av Boverket och som styr byggandet av bostäder och lokaler i Sverige (hette tidigare Svensk Byggnorm). Den del som innehåller energiregler reviderades senast 2016 och Boverket håller som bäst på att ta fram nya byggregler som beräknas träda i kraft fullt ut den 1/4 2017. Denna kommer troligen inte innehålla generellt skärpta krav men man förbereder avsnittet inför kommande skärpningar. Vidare gör man mer anpassningar till lokala klimatförhållanden och underlättar byggande av små lägenheter och hus.

Som elvärme räknas naturligtvis alla former av direktelvärme, men även alla former av värmepumpar (förutsatt att de har en installerad eleffekt på mer än 10 W/m²). Målet med dessa regler och kommande skärpningar är att vi totalt sett ska minska landets elenergibehov och då framförallt behovet av att köpa energi utomlands. Bakgrunden till att man ställer högre krav på eluppvärmda hus är att man anser att el är en alltför högvärdig energikälla för att användas till uppvärmning av hus. Det kan man ha lågvärdig energi till, t ex biobränsle, fjärrvärme eller solvärme.

Solvärme som producerar varmvatten har länge setts som en bra lösning. I takt med värmepumparnas framgång och att vi behöver mest värme under den delen av året när solen skiner som minst, har solvärme minskat drastiskt.

Idag är det solceller som gäller. Tack vare ökad användning av solceller och teknikutveckling är nu priset på solceller tillsammans med investeringsstöd ekonomiskt försvarbara och man kan räkna hem installationen. En anläggning är återbetald på 10-15 år.

Många av våra kunder har installerat det solcellspaket som finns som tillval i vårt sortiment. 2016 installerade våra kunder tillsammans hela 300 kW eleffekt. Solpaneler producerar mest energi när solen står som högst på himlen, alltså som mest under sommarhalvåret. Då får man ett överskott som går ut på elnätet och kan säljas vidare. Det är med andra ord både ett miljövänligt och ekonomiskt alternativ.

Andelen fönster och dörrar i ett hus har mycket stor påverkan på dess energianvändning. En väg för att i viss mån kompensera detta är ju att utveckla fönstren så att de får bättre energiegenskaper, d v s lägre U-värde. Då kommer de ju att isolera bättre. Detta är dock inte alldeles bekymmersfritt. Dels blir fönstren dyrare ju bättre U-värde de har (vilket gör att det finns en gräns för när det inte längre är lönsamt att förbättra fönstren) och dels är det så att ju lägre U-värde ett fönster har desto större blir risken för kondens eller is på utsidan.

Att fönstren får kondens eller is på utsidan innebär ju inte att det är fel på fönstren utan snarare tvärtom, det visar att fönstret isolerar väldigt bra. Ett fönster kan dock aldrig ersätta en vägg. Man brukar säga att en vägg isolerar 6-8 gånger bättre, vilket alltså förklarar varför vi i framtiden kommer att ha svårt att bygga hus med stora fönsterytor, om vi ska uppfylla kraven från BBR. I framtiden kommer det, som jag nämnde tidigare, att bli ännu viktigare att våra byggsystem, värmesystem och vår arkitektur går hand i hand.

Med en bergvärmepump utnyttjar man den solenergi som finns lagrad i jordskorpan/sjövattnet. Energin hämtar man upp med någon form av kollektor antingen ur ett borrat hål i berget, en markslinga eller en slinga i en sjö. Värmepumpen är densamma i alla tre fallen. Den här typen av värmesystem lönar främst i stora hus eller hus med hög energianvändning.

En bergvärmeanläggning är en relativt kostsam investering. Den sparar i och för sig väldigt stor andel energi, men i och med att nybyggda hus totalt sett förbrukar väldigt liten mängd energi kommer den totala sparade mängden energi ändå att bli liten. Ju mindre hus desto mindre total mängd energi kommer man att spara. Det är först när man kommer upp på ganska stora hus med hög energianvändning som det totala energibehovet blir tillräckligt stort för att det ska vara intressant att använda sig av bergvärme.

Grunden till de skärpningar som aviseras är ett bindande EU-mål som säger att vi till år 2020 ska ha minskat elförbrukningen med 20% och till år 2050 med 50%. Anledningen till att man slagit fast dessa relativt tuffa krav är ju naturligtvis att det finns ett globalt behov av att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Energianvändning för uppvärmning av bostäder svarar för en stor del av dessa utsläpp. För att uppnå de här målen fordras det naturligtvis att det ständigt pågår en teknikutveckling, framförallt när det gäller värmesystem och byggmaterial.

Även om värmesystemen blir aldrig så effektiva och byggmaterial kommer fram med väsentligt bättre egenskaper än idag, kommer det också att innebära att vi måste bygga hus som ser annorlunda ut än idag. Husen måste ha mindre fönsterytor, mindre vinklar och vrår, mindre luftvolymer etc, d v s enklare hus än idag. Husen kommer med all sannolikhet också att behöva ha en högre lufttäthet och vara mer välisolerade.

Skärpta myndighetskrav kan också innebära att vi tvingas ha olika leveransomfattning beroende på var i landet huset ska uppföras.